Fanbloodytastic!

Ur språkrådets lista över nytillkommna ord:

Dampa - vara bråkig och störande, bli arg, få utbrott.

Ur min verklighet just nu över nytillkommna trubbel:

Dreamweaver vill inte väva som jag vill. Jag börjar dampa rejält!

 

Till saken hör att ett flertal parametrar som jag måste nämna. 
Min classmate tillika byråpartner (my god det lät seriöst) tillika supertvåpunktnollare Indie Makes Me Emo brukar använda sig av prefixet "hitt-på" till en drös med saker. Typ "Han har ett hitt-på.jobb". "Vi hade en hitt-på-lektion". "Hon har skapat nån slags hitt-på-hemsida".

Det sista kan jag inte minnas att han sagt, men skulle han yttra det så skulle det stämma. Och det är så jävla typiskt mig. När det kommer till vissa saker som jag inte riktigt förstår eller vill förstå, försöker jag ofta smita en hitt-på-väg och hoppas att det just - går vägen. 
Så är det i fallet Uppgiften Att Skapa En Egen Hemsida i Dreamweaver...

Jag och manualer klickar inte. Har aldrig gjort, kommer aldrig att göra. När vi därför i skolan delades ut en säkert jättepedagogisk och strukturererad bok om Dreamweaver, ställde jag den duktigt i bokhyllan och tänkte att jag kan nog börja pröva mig fram ändå.

Sagt och gjort. Trial and error. (har ju funkat förut!).

Problemet är bara att  status quo är: ERROR ERROR ERROR. 

Och min reaktion blir inte vad den borde bli. Jag tar upp boken, börjar bläddra, lägger ner boken och tänder en cigarett. 
Repliker ut Jonas Gardells "Mormor gråter" börjar ploppa upp i mitt huvud; Hjälp, hjäälp, finns det iiiingen som kan hjäääälpa mig?!.
Orden ur Mange Schmidts "Jag talar ut" (som av någon outgrundlig anledning ockuperat den musikaliska delen av min hjärna idag) byts oplanerat ut mot "och jag DAMPAR ur".

Vill så mycket, kan så lite. Önskar jag kunde ta en über-hitt-på-väg bort från allt just nu, typ chippa mig ur skiten. Ett hjärnchip laddat med dreamweaver- och flashkunskaper och en liten tutorial om att twittra från mobilen skulle t ex vara välkommet just nu. Ett kylskåpschip med mat skulle också sitta fint. 

Bästa botemedlet blir en strutsmetod a la  kopp kaffe och telefonsamtal till någon o-mediemänniska tror jag. Ingen välförtjänt paus direkt, men ändå. Sedan får vi se vart hän det barkar...

*dampkramar från ett svampträsk*