Fredagkväll, just hemkommen med JT efter en paniksväng till det enda bolaget i stan som har öppet till 20. Vad gör man inte för en flaska rödtjut?! (särskilt när man valt bort en champagneprovning på jobbets nota). Och, som av en sån där förträfflig lilla-världen-händelse, vem träffar man inte på precis bakom en i den svensksystematiska systemkön? Om inte klasskompis H som också gjort det "vad gör man inte" och flängt t-bana över stan för att få tag på kvällsransonen av alkohol!
Som sagt, världen är bra liten och människan är bra likformig!
Nu sitter jag här i vår lilla mysiga kontorshörna och verkligen förtjänar varje smutt av mitt glas och varje känsla av mys och kärlek. För sanna mina ord, hur så många människor kunde ha så mycket post-ont att ringa in till kundservice och lätta sina hjärtan med som idag, förbryllar mig stort och gör hemgången därifrån värd sin vikt i guld!
De enda som var vänliga mot mig mellan 08.30 och 16.30 var de få arbetskamrater som inte dragit på konferens + lunchkinesen i skumraskbaracken (där det förövrigt serveras allt från toasts och leverpastejbaguetter till hemmasnickrad kinabuffé med pickles, oliver och pizzasallad på salladsbordet...) som inte tar kort men lät kontantlösa jag äta "gratis" i måndags ,"bala du betalal på fledag". Vilket jag idag såklart gjorde och nästan kysstes mina fötter för. All kärlek till kinesen!
Nu ska det kanske ätas igen. Jag tror man kallar det middag.
Kvällens film kan (jag säger kan) bli den här:
Det kan också bli nåt annat. Gör nåt nördigt och sänd mig ett "tips" (vet inte varför, tycker bara att uttrycket "tipsa" har något oidentifierbart men stört påtagligt nördigt över sig).
*puss och kram från en fredagsdam*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar